Positiv psykologi vinner mark och det är numera även vetenskapligt bevisat att optimisterna lever i genomsnitt hela sju år längre än pessimisterna (Simonsson, 2008). Dessutom är de friskare, mer framgångsrika i sina arbeten och tjänar mer pengar. Mycket mer än vad vi tror påverkar våra tankar hur vi mår och livet går ofta i tankens riktning.

Så hur gör man då för att bli en glad optimist? Svaret är: träna! Precis som med allt annat finns det vissa som har större fallenhet. För den som råkar vara född med en mera pessimistisk läggning gäller det bara att träna lite mera. Det viktigaste i detta är att bli medveten om sina egna tankar. Hur låter de? Hur stor andel av dagens tänkta tankar är glada och fyllda av förhoppningar och tillförsikt? Hur stor andel är negativa, sådana som drar ner dig? Försök gärna att räkna, för resultatet kan vara intressant och berätta en del för dig om dig själv. Tänk också på att ju oftare vi repeterar en tanke, desto mera fixeras den i vår hjärna. Detta gäller vare sig den tanken är positiv eller negativ.

Vrid dina tankar i rätt riktning. Se det som ett jobb! Och ju bättre du blir på att utföra jobbet, desto bättre kommer du att må. Börja dagen med att fylla hjärnan med glada och optimistiska tankar och gör detta till en vana likaväl som det är en vana att klä på sig och borsta tänderna innan man ger sig iväg. Vanor blir med tiden självklara.

Tanke-handling... eller.... handling-tanke...

Det ena leder till det andra och båda ovanstående strategier fungerar. När vi tänker positiva och förhoppningsfulla tankar gör detta oss handlingskraftiga. Det går lättare att ta tag i saker och få något uträttat. Men tvärtom fungerar precis lika bra. Känns det trögt att vrida tankarna, tänk inte så mycket utan gå bara igång och gör! Agera! När vi skrider till handling mår vi nästan alltid bättre vare sig det gäller träning, jobb, relationer, städa huset eller något annat. Och då kommer de mer positiva tankarna automatiskt.

Vad som däremot inte fungerar är passivitet. Vi kan inte gå och vänta på att andra ska göra oss lyckliga, på att vi ska vinna högsta vinsten eller på att våra drömmar plötsligt bara ska slå in av sig själva. För att bli lyckliga måste vi acceptera vårt eget ansvar för hur vi mår och känner oss. Ändra dina tankar och du förändrar din värld (Norman Vincent Peale). Gör upp en plan och skrid till verket. Då börjar det hända saker.

Detta gäller såväl för individer som för företag. Hur mår ditt företag? Hur går samtalen på fikarasterna och mötena? Råder där positiv stämning och framtidstro? Eller gnälls det och pratas i pessimistiska banor? Dåliga attityder beror på negativa tankar. Och attityder smittar av sig. Så gör något åt de negativa tongångarna. Hur kan just du bidra till en god och optimistisk stämning?

Salutogenes handlar om vad som gör oss friska och lyckliga, kort sagt, det vi kan kalla för friskfaktorer. Detta handlar om våra tankar och attityder, men även om andra resurser, såsom vår miljö, både hemma och på jobbet. En stödjande arbetsmiljö hjälper medarbetarna att hålla sig friska. Ett gott arbetsklimat, tillräckligt med resurser för att bemöta kraven, feedback, bra ledarskap, medbestämmande och friskvårdsprogram kan vara sådana friskfaktorer, som hjälper till att hålla en arbetsplats full med energi och produktivitet, också under en lågkonjunktur.  

När vi mår dåligt insöndras stresshormoner och när vi mår bra pumpas glädjehormoner och mera positiva signalsubstanser ut. Så identifiera frisfaktorerna i just ditt liv, på just din arbetsplats och fyll på! Friskfaktorerna är bränslet som får maskineriet att snurra på bästa möjliga sätt.

Läs gärna Nisse Simonssons lättlästa och mycket trevliga bok "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?" (Brombergs) eller "Några ord från en vän" av Anthony Robbins (Svenska Förlaget).